Ljudnivån i svenska skolan jämförbar med verkstadsindustrier
- Mette Kristoffersson
- 19 mars
- 2 min läsning
Uppdaterat: 2 apr.
Många tänker inte på att det finns en direkt korrelation mellan vår inlärningskapacitet och ljudmiljön där vi vistas. Det talas mycket om att vi har stora barngrupper, att lärare riskerar att sjukskrivas på grund av stress och att elever med neuropsykiatriska utmaningar eller elever som inte har svenska som första språk har svårare att koncentrera sig i en högljudd miljö. Men faktum är att vi alla påverkas, ofta mer än vad vi inser. Det gäller inte minst i skolvärlden, där klassrummen ofta består av kala väggar, hårda bänkytor och fönster – med andra ord ytor som får ljudvågorna att studsa vilket leder till efterklang och eko. I ett sådant rum (majoriteten av Sveriges klassrum och skolmatsalar) blir det svårare att uppfatta vad läraren säger på grund av talmaskering. Upp till vart annat ord faller bort på grund av efterklang. I en utmanande ljudmiljö behöver vi använda en större del av arbetsminnet för att tolka vad som sägs. Därmed har vi mindre minnesresurser kvar till att bearbeta informationen. Följden blir att förutsättningen för inlärning, problemlösning och förståelse försämras. Men det finns hopp! Forskning visar att akustikdämpande åtgärder i klassrumsmiljö får stor positiv effekt på elevernas koncentration, språkutveckling och inlärningsförmåga.
EN UTMANING BARA ATT HÖRA VAD LÄRAREN SÄGER. I skolor, förskolor och på fritidshem är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel, vilket är jämförbart med många verkstadsindustrier. Och i dessa ljudmiljöer ska barn och ungdomar utvecklas och lära sig nya saker. De ska lösa problem, vara kreativa, nyfikna och uppmärksamma – samt lyssna och kommunicera. Det är inte bara en utmaning. Det är direkt dåliga odds.
HÖRSELSKADOR HOS LÄRARE OCH PERSONAL. Forskningen har tydligt visat att störande ljud försämrar vår prestationsförmåga. Det påverkar koncentrationen, inlärning och minne. Dåliga ljudmiljöer väcker dessutom irritation och känslor av obehag, vantrivsel och frustration samt leder till ihållande trötthet, något som lätt kulminerar i konflikthärdar. I ett rum med utmanande rumsakustik ökar dessutom den totala ljudvolymen då vi automatiskt kompenserar talmaskering genom att ytterligare höja rösten. Utöver trötthet, stress och irritation finns betydligt allvarligare konsekvenser: 44 % av de grundskolelärare som drabbats av permanent hörselnedsättning/tinnitus har gjort det till följd av arbetet enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket. (Bland gruppen förskolelärare är siffran 54 %.)
AKUSTIKFÖRBÄTTRANDE LÖSNINGAR. Lösningen på problemet, inte bara i rumssituationen utan även långsiktigt – i form av gladare, välmående lärare och elever, med goda förutsättningar att få bra betyg och delta i undervisningen – är att aktivt arbeta med akustikförbättrande lösningar. Exempel på det är akustikdämpande tapet. Tapeten förkortar efterklangstiden, det vill säga upplevelsen av att ljuden mångfaldigas. Att dessutom addera gardiner och draperier speciellt framtagna för sina akustikdämapnde och ljudabsorberande egenskaper gör stor skillnad. Och en liten men snabb början kan vara så enkel som att sätta gummitassar på stolar och bord vilket minimerar skrap.
SCHYSSTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN. En arbetsplats med god rumsakustik sänker stressnivåerna och förbättrar prestationen hos dem som vistas i lokalen, det gäller både lärare och elever, då skolan även är barnens "arbetsplats". Det är här som grunden läggs till vilka de växer upp till att bli. Med andra ord dem som ska ta över och utveckla hela vårt framtida samhällsbygge. Låt oss ge dem grundläggande förutsättningar!
Kommentarer